Peter Esaiasson och hans forskarkollegor vid Göteborgs universitet har undersökt Hjällbobornas förtroende för polisen och andra myndigheter.

Hjällbobor litar ungefär lika mycket på polisen och andra myndigheter som andra svenskar

Boende i Hjällbo litar ungefär lika mycket på polisen och andra myndigheter som andra personer i Sverige. Det handlar om att omkring 60 procent har mycket stort eller ganska stort förtroende för polisen och andra myndigheter. 

– Det finns undersökningar som visar att personer som invandrat till Sverige faktiskt har högre förtroende för svenska myndigheter än vad personer som har fötts i Sverige har, säger Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. 

Tillsammans med kollegor på Göteborgs universitet har Peter Esaiasson intervjuat 886 personer i Hjällbo och Bergsjön och fått över 3 000 svar på enkäter från boende i dessa två bostadsområden. Resultaten av denna omfattande undersökningen presenterar han i sin bok “Förorten”.

Bilden av att Hjällbobor skulle ha lägre förtroende för polisen och andra myndigheter än vad andra svenskar har stämmer inte. Det visar Peter Esaiassons forskning.

– Det finns en allmän bild av att boende i förorter har lågt förtroende för polisen och andra myndigheter, men så är det inte, säger han.

Men han tillägger att det kan bero på att vissa boende i förorten inte deltar i undersökningar. 

– De unga killarna och de ruffiga medelålders männen som undrade om jag var polis och som inte ville svara på våra frågor, kan tillhöra en grupp som har lägre förtroende för myndigheter, säger Peter Esaiasson. 


Äldre personer i förorten litar mer på myndigheter än yngre

Vad han däremot vet är att förtroendet för olika myndigheter är högre bland äldre personer som bor i förorter än bland yngre personer. 

– Första generationens invandrare jämför hur de svenska myndigheterna jobbar med hur myndigheterna fungerar i länderna som de bodde i tidigare, säger Peter Esaiasson. 

Äldre personer i Hjällbo har större förtroende för myndigheter än vad yngre Hjällbobor har. Det beror på erfarenheter från andra länder och på upplevelsen av diskriminering.

Bland yngre är förtroende för myndigheter lägre än bland äldre. 

– Många yngre personer i förorterna upplever sig diskriminerade. När de svarar på frågan vilket förtroende som de har för svenska myndigheter utgår de från en bild av hur de tycker att myndigheterna borde fungera. Därför är deras förtroende för myndigheter lägre, säger Peter Esaiaisson.


Vill att polisen ska agera kraftfullt, men tvekar om den kan 

Förtroendet för polisen bland boende i Hjällbo kan, enligt honom, påverkas av att man vill att polisen ska agera kraftfullt, men att man inte vågar lita på att polisen har möjligheten att göra det. Osäkerheten kring om polisen har möjlighet att skydda vittnen i lokala brottmål är ett exempel.

En uppfattning som Peter Esaiasson mött bland boende i Hjällbo är att de tycker att polisen har en för mjuk framtoning och därför inte respekteras av ungdomar som är stökiga. 

Peter Esaiasson och hans forskarkollegor har intervjuat och fått enkätsvar från 1 000-tals boende i Hjällbo och Bergsjön. (Bild: Joakim Roos)

– Äldre personer i Hjällbo tror inte att polisen är effektiv. Yngre Hjällbobor tror inte att polisen lyssnar på dem och tror inte att polisen vill dem väl, säger Peter Esaiasson. 


Hjällbobor litar mer på andra göteborgare än på andra Hjällbobor

Han och hans forskarkollegor har också studerat förtroendet som boende i Hjällbo har till varandra. Det kallas för social tillit och handlar om hur personer som inte känner varandra litar på varandra. Det vanliga i Göteborg och andra delar av Sverige är att man litar mer på personer som bor i det egna bostadsområdet än på personer som bor längre bort, men så är det inte i Hjällbo. Lite över 40 procent av Hjällboborna litar på andra Hjällbobor, medan lite över 60 procent av Hjällboborna litar på göteborgare och svenska i allmänhet. 


Utan gemensamt språk blir tilliten lägre

– Så ser det ut i de flesta bostadsområden runt om i världen som har invånare från olika delar av världen. När man inte har ett gemensamt språk blir den lokala tilliten lägre och samhörigheten mellan människor blir lägre. Det gör att det finns mentala hinder som gör det svårt för människor att samarbeta, säger Peter Esaiasson. 

30 procent av de boende i Hjällbo uppger att de litar på andra Hjällbobor i hög grad. I hela Göteborg och Sverige är det dubbelt så många som känner stor tillit till andra människor. 

Drygt 60 procent av Hjällboborna litar på göteborgare som bor i andra bostadsområdet än Hjällbo. Drygt 40 procent av de boende i Hjällbo litar på andra Hjällbobor. Den är en situation som Hjällbo delar med andra förorter med invånare från många olika länder.

Peter Esaiasson talar om att människor som kommer till Sverige som invandrare till stora delar lever parallella liv. Det innebär att man umgås med människor med samma bakgrund, men inte så mycket med människor med annan bakgrund. 

– Det är inte så att människor med olika bakgrunder är fientliga till varandra, men bristen på kontakter mellan människor med olika bakgrunder gör att tilltron mellan Hjällbobor är låg. Bland ungdomar i Hjällbo som växt upp i Sverige däremot är inte de etniska gränserna så viktiga, säger Peter Esaiasson. 


Läs mer

Detta är andra artikeln om Peter Esaiassons bok ”Förorten. Ett samhällsvetenskapligt reportage” som iHjällbo.se publicerar. Den första artikeln Statsvetaren Peter Esaiasson: “Hjällboborna trivs, men har svårt att berätta varför” publicerades 6 augusti 2020.


Citera gärna det som iHjällbo publicerar. Kom ihåg att ange källan.