Gunnar Werner var med och byggde folkhemmet i Hjällbo

Bygget av Hjällbo präglades av efterkrigstidens folkhemsideal.
– Målet var att ge anständiga bostäder till alla för överkomliga priser. Vi utgick från barnfamiljernas behov. Det säger Gunnar Werner, en av arkitekterna till Bergsgårdsgärdet och Sandspåret.

 

Mellan 1956 och 1996 arbetade Gunnar Werner som arkitekt på White arkitekter AB i Göteborg. Totalt har han varit delaktig i planering av ca 7 000 bostäder i Sverige. I Göteborg handlar det om bostadsområden som Tynnered, Hjällbo, Hammarkullen, Gårdsten och Rannebergen som alla byggdes under miljonprogrammets era mellan 1965 och 1975.

I dag är Gunnar Werner 87 år. Sedan mer än 45 år bor han i en villa nära Käringberget i västra Göteborg. Han spelar piano och bjuder på kaffe när iHjällbo kommer på besök.

 

Det var bara att påla på åkrarna i Hjällbo

Gunnar Werner talar om åkrarna som bredde ut sig i Hjällbo när White 1964 fick uppdraget att börja rita de delar av Hjällbo som Göteborgs Stads Bostads AB skulle bygga. Det handlade om bostadshus och Hjällbo Centrum med affärer, fritidsgård och kyrka.

Flygfoto över Hjällbos åkrar innan de började bebyggas i mitten av 1960-talet. Foto: Från boken Upptäck Angered, 2005.

– Det fanns inga berg i Hjällbo. Åkermarken var färdig att bygga på. Det var bara att ytschakta, plana ut och påla, säger han.

Hjällbo skulle bli första delen av den nya bebyggelsen i Angered som Torsten Henrikson, socialdemokrat och ledande politiker i Göteborg under 1960-talet, kallade för Europas Brasilia. För att klara av bygget av bostadsområdena i Angered skapade Göteborgs Stads Bostads AB en fabrik i Linnarhult för att förtillverka betongelement till väggar, bjälklag samt volymelement till kök och badrum. I Hjällbo kom de tre höghusen i centrum att bli de första bostadshusen som ingick i elementproduktionen.

 

Gemensamma innergårdar skapades för barnens behov

Göteborgs Stads Bostadsaktiebolags skisser över de olika lägenheter som fanns att välja på när Bergsgårdsgärdet och Sandspåret var nybyggda.  Bild ut foldern ”Hjällbo. Trivsamma bostadsmiljöer. Bra kommunikationer.”, Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag Hyres-Service.

Planen för Hjällbo var att bygga 3 000 lägenheter, skolor, förskolor, vårdcentral och köpcentrum för omkring 7 000 invånare. Husen skulle byggas som grannskapsenheter med gemensamma innergårdar för att passa barnfamiljer och för ensamstående med barn. Att skilja på trafik och människor var självklart för att skapa trygga miljöer.

– Vi som jobbade med detta var besjälade av att göra det så bra som möjligt för människan, säger han.

Vad som byggdes under miljonprogrammets tid bestämdes utifrån kommunens bostadsbyggnadsprogram som slog fast hur många lägenheter av olika storlekar som behövdes. Lägenheternas olika rum, dess placering i bostaden och inredningen utformades enligt statliga Bostadsstyrelsens normsamling “God bostad”. Dessa normer utgick från byggforskning och bostadsvaneundersökningar. Allt för att svara mot behoven bland de som sökte en bostad.

 

Produktionsmetoderna var inte styrande

Detta var i huvudsak utgångspunkten när Gunnar Werner och kollegan Rune Falk planerade bygget av Hjällbo. Produktionsmetoderna var viktiga men lyftkranarnas banor var inte styrande, betonar Gunnar Werner.

Husen på Sandspåret och Bergsgårdsgärdet byggdes så att två huskroppar är vända mot gårdar med lekplatser, som man ser från köksfönstren. Sovrummen ligger mot den andra sidan av husen som ska vara lugn.

– Organisationen med en gemensam entrégård och en tyst och rofylld trädgård på motsatta sidan är de grundkvaliteter i Hjällbo som låter sig upprepas som ett tema, säger Gunnar Werner.

Bergsgårdsgärdet i dag. Entréerna går ut mot den gemensamma gården med lekplatser och parkbänkar.

Mellan husen på Bergsgårdsgärdet är det 30 meter.

– Det är lika långt som mellan husen på Avenyn. Det gör att alla lägenheter ska ha solinsläpp från två håll, säger han.

Bostäderna på Sandspåret och Bergsgårdsgärdet är platsbyggda. Det innebär att allt byggmaterial levererades till byggarbetsplatsen. Där uppfördes stommen och kompletterades med installationer till el och vatten, fönster, dörrar och inredning.

 

Torsten Henrikson avgjorde frågan om höghus vid Hjällbo centrum

Höghusen vid Hjällbo Centrum. De första elementbyggda husen i Angered. Foto: Stig Sjöstedt, Regionarkivet

De tre höghusen vid Hjällbo Centrum bryter av mot trevåningshusen på Bergsgårdsgärdet och är elementbyggda med färdiga betongelement till stommen från fabriken i Linnarhult.

– Det gav en industriell produktion med vinster i både tid och pengar, säger Gunnar Werner.

Idén till de tre höghusen kom från Vattenbyggnadsbyrån, VBB, som ansvarade för planarbetet för Hjällbo. Gunnar Werner ville ha ett äldreboende med två U-formade gårdar i tre våningar vid torget. Frågan avgjordes av Torsten Henrikson, som var ordförande i Göteborgs Stads Bostads AB styrelse. Gunnar Werner kommer ihåg mötet.

– Han sa: “Jag har alltid propagerat för att bygga koncentrerat runt serviceanläggningar så jag kan inte gå emot mig själv i denna sak”, säger Gunnar Werner och ler åt minnet.

Så höghus vid torget blev det som blev föregångare till husen i Hammarkullen, Gårdsten och Rannebergen.  

 

De statliga lånen innehöll utvidgade förmåner vid industriellt byggande

– Syftet med elementproduktionen var att snabbare bygga bort bostadsbristen. De som byggde industriellt fick förmånliga statliga lån för att bygga bostäder, skolor, daghem och fritidsgårdar. Det var inget fel på bostäderna som vi byggde och det finns ingen motsättning mellan industriellt byggande och goda boendemiljöer. Däremot fanns det en överfixering under miljonprogrammet till systematik och en tidspress, som i vissa fall, ledde till variationslöshet i bostadsbebyggelsen. Detta utlöste en vulgärdebatt där det industriella byggandet påstods skapa otrivsamma bostadsområden, säger Gunnar Werner.

 

Bostadsområden skapar inte sociala problem

Centrumbyggnaden byggs. Foto: Stig Sjöstedt, Regionarkivet

Gunnar Werner minns hur det under tiden som bostadsområdena i Angered byggdes uppstod en misstro och stark kritik mot allmännyttans bostadsområden.

– Man hävdade att dessa områden skulle bli socialt utsatta och grogrund för kriminalitet, säger han.

På ett internt seminarium på White bjöds en läkare från St Jörgens sjukhus och Axel Gissén, socialchefen i Göteborgs stad, in.

– Dessa kunde inte peka på vetenskapliga studier som kunde styrka att så var fallet. Det som skett sedan 1960-talet är att de sociala klyftorna, segregationen och invandringen har ökat. Det har lett till en bekymmersam situation i många av våra förortsområden. Men att bebyggelsen i sig skulle vara den utlösande faktorn till dessa problem är inte bevisat, säger Gunnar Werner.

 

Kritisk till få arbetsplatser och många parkeringsplatser

När han ser tillbaka på bygget av Hjällbo i dag är han kritisk till att planerna på fler arbetsplatser inte blev verklighet och att dåvarande normer för hur många parkeringsplatser som skulle finnas till varje bostad gjorde att det blev många parkeringsdäck.

– Parkeringsytorna planerades efter amerikansk förebild, säger Gunnar Werner. Men redan under byggskedet ingrep Carl Edler, dåvarande VD i Bostadsbolaget, och krävde att vi skulle ta bort ett däcksplan på garagen. Det blev en uppgift som jag fick att studera till nästa dag, säger Gunnar Werner.

Resultatet blev att Bostadsbolaget beslutade att slopa däcksplanet.  

 

Bygg ihop Angereds bostadsområden

Gunnar Werner, visar skisser över hur det går att bygga ihop bostadsområdena i Angered.

Nu vill han att de bostadsområden som byggdes i Göteborg under miljonprogramsåren ska kompletteras och byggas ihop. Han tar fram satellitbilder på sin iPad över Göteborg och jämför. Han konstaterar att miljonprogrammets bostadsområden har lyckats med att kombinera många bostäder med närheten till grönområden. Nu vill han att det skapas bättre samband mellan olika bostadsområden tillsammans med kompletteringsbebyggelse.

– Det kan handla om att man rustar upp, förtätar eller bygger nya bostäder där det finns lediga ytor. Ett blandat bostadssortiment med ett varierat innehåll och utseende kan bidra till att vitalisera våra förortsområden. Tillsammans med social insatser skulle man skapa ett rikare innehåll, öka trivseln och kanske därigenom kunna motverka segregationen, säger Gunnar Werner.

I dag tycker han att det byggs för få bostäder och att det som byggs hamnar på fel ställen och för dyrt.

– Om man bygger på outnyttjade markreserver i våra ytterområden så skulle vi kunna producera ca 70 000 bostäder eller mer i Göteborg. Sker detta under organiserade former kan vi skapa volymer och därmed ha lägre produktionskostnader. Men framför allt så blir det ett bredare utbud av bostäder som gör att våra ungdomar inte behöver flytta till kranskommunerna. Detta är den viktigaste målsättning för att trygga Göteborgs framtida bostadsförsörjning, säger Gunnar Werner

Flygbild över Hjällbo. Längst ner på bilden syns Sandspåret, i mitten Skolspåret och Hjällbo centrum och högst upp Bergsgårdsgärdet till vänster och Bondegärdet och Hjällbo Lillgata till höger. Foto: Bodin Studio, Regionarkivet

 

Fakta

Olika kommunala bostadsbolag fick uppdraget att bygga flerfamiljshusen i Hjällbo. Planarbetet började 1964. Det första spadtaget togs av Torsten Henrikson 14 oktober 1965. Skolspåret byggdes av Samhällsbyggen AB, Sandspåret och Bergsgårdsgärdet av Göteborgs Stads Bostads AB samt Bondegärdet och Hjällbo Lillgata av Göteborgs Bostadsföretag Stiftelsenuvarande Poseidon. Småhusen på Herrgårdsgärdet byggdes av Skanska. 1969 var allt färdigbyggt.

Projektledare för hela bygget av Hjällbo var Enar Werner som arbetade på uppdrag av Göteborgs Stads stadsplanechef Folke Björk. Planarbetet gjordes på konsultbasis av Lars-Erik Leufstadius och Bengt Östnäs på Vattenbyggnadsbyrån, VBB.

Arkitekterna bakom Sanspåret och Bergsgårdsgärdet var Gunnar Werner och Rune Falk på White arkitekter AB. Arkitekt till Skolspåret var Arne Nygård på Hultberg och Nygård arkitekter AB.

Hjällbo i november 1969. Bergsgårdsgärdet är färdigbyggt. Nu pågår arbetet med bron över spårvägen. Foto: Lars Lagerstedt.

Citera gärna det som iHjällbo publicerar. Kom ihåg att ange källan.